Vin    

        Kultur

 

 

 

 

Provade viner

 

Ett urval viner jag provat

 

 

2013  2012  2010    2009     2008     2007

 


Denna sida är skriven uppifrån och ner, så årets första provade vin är överst, och det senast povade, och mest aktuella är längst ner på sidan.

Januari

Under det senaste två åren har min motivation att skriva om viner varit ganska låg. Mycket arbete och långa tider på annan ort har bidragit till detta. Men nyårets champagner har förhoppningsvis vänt lite på detta. Först ut i år blir därför några champagner. Som vanligt har det en tendens att bli en del av denna ädla dryck runt årsskiftet. Om inte annat så är det en ljuspunkt under de mörkaste månaderna av året. Utöver de vanliga standardchampagnerna har jag testat två av systembolagets billigaste flaskor. Billig champagne kan emellanåt ge ett intryck av att vara en blaskig andrapressning med okomplexa och korta smaker. Jag var därför förvånad då båda de provade märkena var enkla, men eleganta. De är också ganska olika till karaktären. Medan Ernest Rapeneau med sin något mindre fyllighet och höga syra passar utmärkt som sällskapsavin eller att dricka i badkaret, så är Beaumont de Creyères med sin större fyllighet och betydligt mer av brödtoner ett utmärkt matvin till fisk och fågelrätter.

 

 

Ernest Rapeneau  (7300) 189:-

 

Frisk doft med grape, citrus och lite honung. Enkel men balanserad smak med frisk citrus, lite gröna äpplen, men även svaga honungstoner. Ingen sensation, men förvånansvärd god. Helt klart prisvärd.
Druvor: 40% pinot noir; 40% pinot meunier; 20% chardonnay

 

 

Beaumont de Creyères (7891) 189:-

 

Champagnen görs av ett kooperativ bestående av 250 vinodlare.
Härlig frisk doft med mycket rostat bröd, nötter och nougat. Smak med rostat bröd, nötter, röda äpplen och en liten och frisk bitterhet av typen körsbärskärnor. Härliga bubblor och en förvånansvärt lång eftersmak. Jag upplever smaken som i klass med flera dyrare champagner jag testat, om man uppskattar lite brödigare smaker. Mer än prisvärd.
Duvor: 60% pinot meunier; 25% chardonnay; 15% pinot noir

 

Gillar man champagne och vill gå upp några hundralappar, så kan man göra riktiga fynd. En ny personlig favorit är Orpale Grand CruBlanc de Blancs Brut 1998. Vinet kom redan förra året. Av en tillfällighet hittade jag en ensam flaska på en hylla i mitt systembolag, och det blev ett mycket lyckat spontanköp. Hur ofta hittar man en drickmogen årgångschampagne på det sättet? Priset, 650:-, var ett riktigt fynd, tycker att det väl matchar sina mer än dubbelt så dyra, men mer kända märken. Beställde snabbt hem de sista sex flaskorna som fanns på systembolaget.

 

 

Orpale Grand CruBlanc de Blancs Brut 1998 (77733) 650:-

 

Mogen frisk doft med rostat bröd, nougat, valnötter och gula (nästan bruna) äpplen. Men även spår av krita, kalk och andra mineralaktiga dofter, samt en liten avslutande släng av citrus. Mogen smak med rostat bröd, nötter och ännu mer övermogna äpplen (ja, jag älskar den doften och smaken, påminner lite om riktigt bra cider), krita och citrus. Riktigt god champagne helt i min smak, och prismässigt ett fynd. Kan troligen lagras några år till, men frågan är om vinet vinner något på det.

 

 

När vi är inne på vita viner, så kan jag nämna en annan favorit för tillfället. JuliusspitalSilvaner Kabinett Trocken. Stiftelsen Juliusspital grundades 1576 som ett välgörenhetssjukhus. Vineriet har sedan starten tillhört sjukhuset, som idag innefattar såväl en modern klinik som ett äldreboende. I dag har Juliusspital 168 hektar vinodlingar spridda över olika lägen i Franken. Allt överskottet av vinproduktionen återinvesteras i stiftelsen, så genom att köpa vinet stöttar man också deras arbete.

 

Silvaner är en druva som sällan kommer på tal när man pratar om de bättre druvorna, vilket är synd. Jag tycker att silvanervin från Franken är bland de bästa matvinerna som finns. Fylligheten och syran i druvan gör att den förutom till fisk, även passar till exempelvis schnitzel eller en enkel svampmacka. Och mineralsmaken, ”jordsmaken”, gör att jag ofta dricker silvanerviner till musslor.

 

 

JuliusspitalSilvaner Kabinett Trocken (6708) 119:-

 

Ett friskt och fruktigt vin men behaglig fyllighet. Doften domineras av päron och honungsmelon, men med en mycket tydlig mineralton och en viss kryddighet. Till smaken kommer även en mängd olika citrusfrukter, apelsin, mandarin och kanske också lite lime. Lite kartigt och ungt. Något kort smak, men annars ett ypperligt vin. Blir nog ännu bättre om vinet sparas något år. Mycket druv och ursprungstypiskt. Förutom till fisk och skaldjur, tror jag att detta är ett vin som skulle fungera bra till vegetariska rätter.  

 

Februari

Nu under våren hade jag tänkt prova några av de Bordeauxviner som finns på systembolaget. Tanken är att öppna en flaska i veckan, och vinerna ska vara i prisintervallen från de billigaste och upp till ett par hundralappar. Alltså viner som alla som är lite vinintresserade kan ha råd med.

 

130209
Jag börjar med två viner från 2008. Ett för 99:- och ett för 199:-


 

Château Labadie (3550) 99:-

 

Mörk, röd färg. Ett ganska stramt vin med mycket rostad fatkaraktär, svartvinbär, mörk choklad och kaffe. Smaken är sträv, med ganska mycket fat och svartvinbär, men också lite stall och lakrits(!). Vinet är ungt och lite grönt i sin stil, men frågan är om det blir så mycket bättre på att lagras. Ett ganska strukturerat med en kvalité som motsvara priset.
60% merlot; 20% cabernet france; 20% cabernet sauvignon.

 

 

Château Beau-SiteCru Bourgeois (6805) 199:-
Haut-Médoc, Saint-Estèphe

 

Vinet är en hundring dyrare än det föregående vinet, och skillnaden märks. Mörk, röd färg. En utvecklad doft av lätt rostade fat, svartvinbär, kaffe, tobak och lite svettigt stall. Smaken har en ung fruktighet med fat, svartvinbär, cigarrlåda, blyerts, animaliska toner av typen läder och ganska häftiga tanniner. Ett elegant vin som är mycket bra redan nu, men som kan utvecklas ännu mer med några års lagring. Ett ganska typiskt Bordeauxvin.
71% cabernet sauvignon; 26% merlot; 2% cabernet franc; 1% petit verdot. Jäsning och skalmaceration på ståltankar i tre veckor. Lagrat ett år och fyra månader på franska ekfat, varav 38 procent av dessa var nya.

 

 

 

 Mars

Nyheter 1 mars. (130303)

Sällan har jag hittat så många nyheter i en mellanprisklass som passarmig, och som jag vill prova. Redan första helgen har jag hunnit med fyraolika viner, en champagne, två röda och en söt vit.
En härlig champagne till. Man kan få intrycket att jag blivit ett riktigtchampagnefreak, men riktigt så illa har et inte blivit. Men visst är detroligt med goda, bubblande drycker. En av nyheterna är en champagne från2002, som har en doft som tillhör mina absoluta favoriter, och som jagfann första gången i ett tyskt vin som reades, då det nästan var utgånget.Doften är den av gula, nästan bruna, lite ”burkna” äpplen. En doft som ärspeciellt attraktiv på vintern. Tror det är samma doft och smak somkoltrasten brukar gilla. Doften ger på något sätt associationer tillcider. Vinet är:


Comte Audoin de Dampierre Grand Vintage, 2002 (90297) 449:-

Underbart vacker gyllengul färg. Mycket god, ballanserad doft med mycketgula äpplen, nötter och apelsinchoklad (romerska bågar), men även en svagbrödton. Smaken är balanserad med mycket gula äpplen, apelsinchoklad ochmed nästan förvånande pigg syra, som trotsar mogenheten. Härliga, småbubblor. Lång smak. Ett mycket fräscht vin, som passar utmärkt att drickanu, men kan nog sparas några år till. Jag tycker det är mer ettsällskapsvin än matvin, då äpplesmaken kan bli för dominerande motexempelvis fisk eller skaldjur. Bland de röda vinerna har jag hunnit testa två. Det första är ett italienskt vin, vilket jag blev rekommenderad av en annan kund på systemet.



Montefalco Rosso Antonelli, 2010 (2316) 119:-

Tät mörkröd färg. Ska bara vara ”lätt filtrerat” vilket kan varaförklaringen till den täta färgen. Kraftig doft med rostade fat och mörkakörsbär, men även blå plommon, örtkryddor och kaffe. Ung stram smak somöverrensstämmer med doften, men bland örtkryddorna kan timjan urskiljas.70% procent sangiovese, om det vinet är ganska druvtypiskt. Ett mycketungt vin som nog mår bäst av att lagras några år till. Även det andra röda vinet är italienskt. Vinet har en av de roligasteetiketterna jag vet, och jag har tänkt köpa det vid tidigare tillfällen.Nu blev det i alla fall gjort. Så nu har jag njutit både av den flöjtspelande tomten och av vinet.

Barolo Josetta Saffiro, 2008 (95707) 299:-


Vacker röd, nästan gnistrande färg. Härlig kryddig doft som får mig atttänka på färgen blå. Blåbär, slånbär och blå plommon. Men även torkade,nästan svarta, körsbär. Men även en tydlig blomdoft, rosor? Otroligtkomplex doft. Smaken är mycket god med mycket blåa bär, lite pepprig ochmed mycket lång eftersmak med tydliga violtoner. Ganska mycket tanniner,men dessa är ganska mjuka. Utvecklas ännu med under natten i en öppnadflaska. Ett mycket gott vin som kan drickas nu, men den öppnade flaskantyder på att det kan bli ännu bättre om man har kraften att spara ett parflaskor i några år.

Ser att på nätet är det några som skriver att vinet doftar och smakarjordgubbe och hallon. Man undrar om det är samma vin som vi smakat?

 

 

Veckans överraskning är ett halvsött vitt tyskt vin. Blir sällan att jagtittar efter söta viner, men på lördagen såg jag några nya flaskor vid ingången till mitt lokala systembolag. En nyhet, en auslese från 1999, ochpriset bara 59:- för en halvflaska. Egentligen är det fantastiskt attnågon har gjort detta vin för nästan 15 år sedan, och sedan lagrat detunder hela den tiden, för att sedan sälja det för några kronor litern.



Reichsgraf von Kesselstatt Piesporter Goldtröpfchen Riesling Auslese (92024) 59:- (halvflaska)

Vacker guldgul färg. Mogen honungssöt doft med röda äpplen, solvarma
persikor och aprikoser, samt svaga dofter av skiffer och petrolium i
bakgrunden. Frisk smak med tropiska frukter tydlig petrolium och lång
eftersmak med röda äpplen. Mycket pigg citrussmakande syra som väl
balanserar sötman. Den pigga syran tyder på att vinet har flera år kvar.
Ett helt underbart vin att njuta på lördagseftermiddagen, halvliggande i
soffan med en bra bok. Ett riktigt fyndvin!



NYHETSPROVNING MED MUNSKÄNKARNA I GÖTEBORG 130304


Min första nyhetsprovning med munskänkarna i Göteborg. En liten besvikelse
måste jag nog säga. När man går ihop så många för att kunna prova en litenskvätt av flera olika viner, så varför höjer man sig inte en liten nivå.Att gå på en provning där 4 viner av de 8 som tillhör provningen ligger enbra bit under hundralappen känns inte helt intelligent. Dessa viner har jualla råd att prova själva, om det är något av dem som lockar. Varför intehöja priset med en hundring, eller låta maten vara frivillig, så får densom vill betala för att äta? Jag kan ju jämföra med Visbys munskänkar, dären nyhetsprovning, mer fler, och i mitt tycke generellt bättre viner,kostar runt hundringen. Provning var alltså en liten besvikelse. Att jag inte uppskattade de bättre vinerna är en annan historia. Nu till vinerna.

 

 


1. Gardo & Morris Te Mana Chardonay, 2011, (6429), Nya Zeeland, 119:-


Fruktigt, smörigt vin av typisk ekad Chardonnaytyp. Ovanligt lite vanilj,
men en del persika och nötter. Ganska trevlig doft. Smaken ganska snäll,lite obalanserad, utmanade inte riktigt doften. Lagom med syra för ett vinav denna typ. Lite bitterhet i eftersmaken. Prisvärt vin, men inte mintyp.

 

 

2. Life from Stone Sauvignon Blanc, 2012, (95336), Sydafrika, 129:-

 

Kraftig doft av svartvinbärsblad och krusbär, samt ovanligt tydligapärondofter. Torr, snipig smak med mycket hårda syror. Alldeles för hårdaför min smak som biter obehagligt i kinderna. Kraftig citronsmak. Nästandirekt obehagligt att dricka. Finns betydligt bättre Sauvignon Blanc frånFrankrike för samma pris eller billigare.

 

 

3. Montmija La Chapelle GSM, 2011, (2124), Languedoc-Roussillon,Frankrike. 69:-

 

Ung blåröd färg. Ganska liten doft med röda bär, pizzakrydda och en svagantydan av viol. Lite bättre smak med ganska mycket frukt, röda bör ochganska trevlig violsmak. Kort eftersmak och ganska beiga tanniner. Ettriktigt tråkigt vin. Inte värt pengarna.

 

 

4. Xavier Grenache Vielles Vignes, 2010, (2151), Rhône, Frankrike. 85:-

 

Tät blåröd, ganska vacker färg. Ganska liten men fräsch och trevlig doftmed lite mörka bär, enbär(?) och örtkryddor. Om det bara varit för doftenhade denna varit ett bra och prisvärt vin. Men smaken… platt med enmetallisk känsla. Inte bra!Lägg på 15-25 kronor och köp ett av systemets ordinarie Côtes du Rhône,varför inte Côtes-du-Rhône (nr. 2011) för 99:-, ett riktigt bar ochprisvärt vin.

 

 

5. Eikendal La Grâce Pinotage Shiraz Cabernet Sauvignon, 2011, (2046),Sydafrika. 79:-

 

Blåröd färg. Svag men fruktig doft med ganska mycket svartvinbär, litefat, och en konstig sötaktig bränd doft. Smaken domineras av rök. Kanskenågot för whiskeyälskaren, som gillar rökighet. För mig som gillar vin sågår det här helt bort.

 

 

6. Gratena, 2010, (2717), Chianti, Italein. 85:-

 

Mörk, lilaröd färg. Kryddig, något svag, men nyanserad doft med fat,mycket körsbär och lite färska örtkryddor, samt lite mörka chokladtoner.Balanserad kryddig/örtig smak med lite fat och mycket mörka körsbär ochplommon. Ganska komplext vin. Bra, lagom spretiga tanniner. Helt okey vin,klart prisvärt. Bra vardagsvin till smakrikare pasträtter. 100%Sangiovese, ganska druvtypiskt.

 

 

7. Tokara Director's Reserve Red, 2008, (90198), Sydafrika. 179:-

 

Mörkrött vin med mycket svartvinbär och mörka körsbär i doften, litepepprighet (mynta?), fat och lite grön toner (paprika?). De sydfranskaröktonerna anas bara i bakgrunden. Vid första doften får man en kortkänsla av en enklare Bordeaux. Druvorna är 73% Cab. S., 15% petit verdot,6% merlot, 4% malbec och 2 % Cab. France, så det är kanske inte såmärkligt. Efter en stund i glaset kommer en liten chokladdoft. Balanseradsmak med fatkaraktär, svartvinbär och mycket choklad. Ganska långeftersmak, tyvärr med en viss fadd rökighet. Ett av de bättre Sydafrikanerjag testat. Dock inte prisvärd. Gå upp några tior och köp en schyst Bordeaux från 2009 istället.

 

 

8. Cuvée du Vatican Châteauneuf-du-Pape, 2010, (95114). 239:-

 

Mörk, ung, blåröd färg. Härlig, fruktig doft med mycket blåbär, rosmarin,lavendel och lakrits. Dofter som jag tror luften doftar i Provence påvåren. Efter ett tag i glaset kommer en härlig vaniljdoft. Här väntade jagmig en stor smak. Vilken besvikelse. Smaken var lite ”svag” med ganskamycket krydda, men motsvarade inte på något sätt doften. Mycket hårda ochvresiga tanniner. Är troligen ett mycket bra vin, men var alldeles förungt att dricka idag. Behöver nog ganska många år till innan det blirdrickbart, men kan man vänta så länge, så kan det nog bli riktigt gott.



9. Château Bouscassé Vieilles Vignes, 1999, (90439), Madiran, Frankrike.
395:-

 

Mörk, ganska tät färg med tegelröda kanter. Mogen doft med torkat läder,torkade röda frukter, tobak och, väldigt tydligt, svarta oliver. Doftenblir bara bättre med tiden i glaset. En stor doft. Stram, lite knuten doftmed mycket fat och lite tobak. Dåligt med frukt och för hårda tanniner.Tanninerna skulle behöva några år till för att mjukna. Men klara vinetdet, med tanke på den lilla frukten? Tvivlar på att kan utvecklas till detbättre. Lite svårt att bedöma. Mycket bra doft, men besviken på smaken.Överpris?

 


 

Vinprovning - BORDEAUX 2003 - 10 år senare

2013-03-10

 

En mycket bra provning med Munskänkarna och Magnum Wine.

Årgång 2003 i Bordeaux är en av de mer omdiskuterade årgångarna. Det såg ut att bli en århundradets årgång då vädrets makter visade sig från sin bästa sida under växtsäsongens inledning på våren och det fortsatte med varmt och torrt väder. Under sommaren steg temperaturerna betydligt högre än normalt och regnet uteblev. Det blev en av de varmaste och torraste somrarna i Frankrike sedan mitten av 40-talet. Även vid skördedags var det varmt och torrt i Bordeaux och skörden blev mindre än normalt och med små och smakkoncentrerade druvor. Det var inte alla som behärskade förutsättningarna och kvalitén får nog anses högst varierande, där några av de stora producerat exceptionella viner medan andra inte riktigt lyckats hantera den låga syran och syltiga frukten.
Årgång 2003 är inte en generellt bra årgång liknande 2000, 2005 eller 2009. Här krävs urval och noggrannhet vid köp. Det går dock att hitta fantastiska viner där producenterna lyckats åstadkomma en balans och finess i vinerna trots svårigheterna.

Vi provade 6 viner från högklassiga producenter och varierande appellationer. Provningsledare var Magnus Holmgren från Magnum Wine.

 

År 2003 var som sagt ett extremt varmt och torrt år. Det regn som kom var koncentrerat till några enstaka dagar med lång torka dess emellan. I juni regnade det ganska mycket några dagar i början av månaden, för att sedan vara torrt i cirka fyra veckor. Detta gjorde att vinerna generellt hade låg syra, och det är det enda året i Bordeaux man tillåtit att vinmakarna tillsatte vinsyra. Den låga syrahalten gjorde att de vinodlare som klarade sig bäst, var de som lät mycket blad vara kvar på stockarna, speciellt på södra sidan. De odlare som plockade bort blad som de brukade, riskerade att druvorna ”kokade” och blev syltiga som sydliga viner har en tendens att bli.

 

Dessa viner, liksom de flesta i Bordeaux, är ekologiskt odlade. Men odlingarna och vinerna är sällan certifierade.

 

Vinlista:
Château Gruaud Larose 2003, St Julien

Château Giscours 2003, Margaux

Château Pontet-Canet 2003, Pauillac

Château Haut-Bailly 2003, Pessac-Léognan

Château Clinet 2003, Pomerol
Clos Fourtet 2003, St Emilion


Konstigt nog så blir det så, att man framhäver de små negativa saker som man hittar vid provningar av denna klass. Jag vill därför innan jag beskriver de olika vinerna säga att det generellt var fantastiska viner av hög klass. Faktiskt en av de bättre provningar jag varit på.

 

 

Château Gruaud Larose 2003, St Julien, 938:-, 88p av Parker

 

2e Cru Classé 1855. Är kända för att hålla en jämn och hög klass år från år, men ändå rimliga priser. Mörka koncentrerade viner med mycket frukt, kaffe, choklad och tydlig stalldoft, ofta med kraftig tannin. Bör i regel lagras 12-20 år.

 

85 ha. Ca 540.000 flaskor per år. 40 år gamla stockar. 57% CabS; 34% Mer; 7% CabF. Lagras 16-18 månader på fat, varav 40% nya.

 

Röd färg. Mild frukt med både svartvinbär, körsbär och mogentoner med läder, samt madel och vanilj. Mycket tanniner och i sammanhangen något kort smak. Lite oväntat med både frukten och mognadstonerna, Enligt provningsledaren var det ovanligt dåliga korkar i flaskorna, så han var rädd att vinerna kunde vara skadade. Vinet gjort på 57% CabS; 31% Mer; 7% CabF; 3% PV och 2% Malbec.

 

 

Château Giscours 2003, Margaux, 1025:-, 90p av Parker

 

3e Cru Classé 1855. Vinerna är kända för att vara mycket bra även under svaga år. Mörkt röda viner med mycket fruktig doft med inslag av plommon. Kraftig smak med mycket frukt, fylliga och tanninrika. Lagras 10-12 år, kraftigare årgångar längre.

 

83 ha. Ca 300.000 flaskor per år. 62% CabS; 32% Mer; 5% CabF; 3% PV. Lagras 13-18 månader på fat, varav 50% nya.

 

Röd färg. Intensiv doft med frukt och mognadstoner. Fräsch ungt med lite ”rödare” fruktdofter och godisdofter, än de förväntade mörkare plommondofterna, samt kaffe och lite metall. Bra syra och mycket lång eftersmak. Kan utvecklas ännu mer. Detta vin gjort på 60% CabS och 40% Merlot.

 

 

Château Pontet-Canet 2003, Pauillac, 1744:-, 95p av Parker

 

5e Cru Classé 1855. Slottet har bara haft 3 olika ägare. Sedan mitten av 1990-talet gör vinslottet mycket bra viner. Ligger granne med Mounton Rothschild, och enligt provningsledaren likvärdigt med detta, men till 1/3 av priset. Åren 2009 och 2010 till och med bättre än sin mer berömda granne. Biodynamisk odling, med bland annat plöjning med häst. Vinerna beskrivs som typiska Pauillacviner. Lagras 10-15 år.

 

79 ha. Ca 340.000 flaskor per år. 65% CabS; 30% Mer; 4% CabF och 1% PV. Lagras 16-20 månader på fat, varav 60% nya.

 

Röd färg. Lite sluten men fruktig doft, lite grön och ung, med en trevlig biton av viol som blev tydligare efter hand. Vinet var i början mycket slutet, men lagom till maten, efter 3 timmar i glaset, blev doften betydligt bättre med tydliga toner av svartvinbär, svag vanilj, ceder och tobak. Mycket bra smak hela vägen. Mycket lång smak med i slutet lite choklad och lite ”oslipade” tanniner. Hade vinet inte varit så svagt i början, hade det varit provningens bästa vin.

 

 

Château Haut-Bailly 2003, Pessac-Léognan, 969:-, 90p av Parker

 

En ny appellation bildad så sent som 1986 av de bästa egendomarna i Graves. Château Haut-Brion, Premier Cru Classé, ligger i appellationen, det enda slottet utanför Medoc vid 1855 år klassificering. Kan drickas redan efter 6 år, men utvecklas upp mot 12 år.

Ch. Haut-Bailly har en lång tradition, och ska under vissa tider varit det mest kända vinet från Bordeaux. Vinerna brukar beskrivas som fruktiga, mjuka med fylliga och påminna om viner från St. Emilion.

 

28 ha. Ca 120.000 flaskor per år. 65% CabS; 25% Mer och 10% CabF. Lagras 16 månader på fat, varav 50-65% nya. En del av vingården har 100 år gamla vinstockar från tiden före Phylloxeran. Den delen av vingården har blandade druvsorter, och ger låg avkastning. Men det är spännande att blanda i vinerna.

 

Röd färg. Lite sluten, men mycket elegant doft. Ganska lite frukt, utan mer, ja, elegant, med vissa bakgrundstoner av bittermandel och marsipan. Låg syra och lite platt smak. Skulle nog vunnit på att ha mer frukt. Var nog provningens blekaste vin. Vinet var gjort på 56% CabS; 38% Mer och 6% CabF.

 

 

Château Clinet 2003, Pomerol, 1044:-, 86p av Parker

 

Lär göra klassiska pomerolviner med svartvinbär, plommon, tryffel och fat. Ska lagras 10-20 år. I Pomerol finns ingen klassning, men Ch. Clinet anses som ett av de bättre slotten. Vingårdarna på östra/högra stranden är i regel mindre än de på västra/vänstra stranden. På högra stranden är Merlot den dominerande druvan och vinerna brukar vara lite mer fruktiga och mjuka än vinerna på vänstra stranden.

 

9 ha. Ca 45.000 flaskor per år. 85% Merlot; 10% CabS och 5% Cab F. 40 år gamla stockar. Lagras 18-24 månader (?) på fat, varav 60-100% nya.

 

Tydligen var det mycket stor flaskvariation på 2003, en flaska fick hällas ut, några var sämre och några riktigt bra. Magnus som höll i vinprovningen trodde att det hade varit stor variation ända sedan början, då vinet gjordes. Tyvärr tror jag att vinet i mitt glas var av de sämre. Vid första doften, innan jag snurrat glaset, fanns en vag unken lukt som förde tankarna till gammal instängd potatiskällare. Vid luftning kom det lite hallon, men ändå sluten doft och smak. För mig var detta provningens ”sämsta” vin, men det är kanske inte riktigt rättvist att bedöma det då det kan ha varit skadat. Vinet var gjort på 70% Mer; 15% CabS och 15% CabF. 100% nya fat.

 

 

Clos Fourtet 2003, St Emilion, 1281:-, 94p av Parker

 

Slottet gör fruktiga viner med svartvinbär och viss örtighet i doften. Klassisk St. Emilion-stil. Bör lagras minst 6-7 år.

19 ha. Ca 80.000 flaskor per år. 85% Merlot; 10% CabS och 5% CabF. 13-18 månaders lagring på fat, varav 80% nya.

 

År 2003 skördade man mycket tidigt. Man hade varit mycket varliga med stockarna under växtperioden, och låtit alla blad på södra sidan vara kvar för att skydda druvorna mot solen. Man hade också ett mycket lågt skördeuttag.

 

Ett underbart vin! Något mer blå ton i färgen än de andra fem vinerna i provningen. Fruktig, bärig och mogen doft med bland annat svartvinbär, örter och stall. Fyllig smak med bra tanniner och mycket lång smak. Allt som en riktig bra Bordeaux ska ha enligt mig. Provningens absoluta topp.

 

 

Efter provningen serverades lammsadel med potatiskaka, stekta grönsaker och en paprikasky. En rätt som passade vinerna alldeles utmärkt. Dessutom serverades Ch. Clinets tredjevin Ronan de Clinet (nr 3991), 120:-. Att bedöma det vinet efter att provat sex kanonviner är inte riktigt rättvist, men det var mycket fruktigt med mörka bär (blå plommon och blåbär?) och svaga mognadsdofter.

 


 

Vinprovning 22 mars 2013 ”Sagan om Sagrantino”

 

Provning med munskänkarna i Västra Frölunda.

Sagrantino är en italiensk druvsort som är vanlig i regionen Umbrien i mellersta Italien. Den odlas främst i byn Montefalco och dess omgivningar. Den odlas bara i liten skala, ca 250 hektar, men druvan är på frammarsch. Druvan fick DOCG status 1991. Druva sägs vara en av de med mest garvsyra i världen, och ger mycket taninrika viner. Sagrantino di Montefalco DOCG kräver 100 procent Sagrantino , och ska lagras i mer än 2 år, innan det tappas på flaska.

Sagratinovinerna från Italien är kraftiga, tanninrika och mycket fruktiga viner, ofta med mycket italienska toner av körsbär. Vinerna är som unga mörkt bråröda med nästan svart mitten. I dag finns ett 70-tal odlare i Umbrien som odlar Sagrantino, samt ett 10-tal odlare i Australien.

Enligt traditionen ska druvan vara en urgammal inhemsk druva, och vara omtalad redan av Plinius d ä, dock under ett annat namn. Druvans namn ska enligt en tradition komma från ordet Sakramentet, och druvan ska ha varit den som användes till de tidiga nattvardsvinerna.

Vid provningen testades ett vitt vin från Umbrien, fyra röda, varav ett sött, samt en Sagrantino från Australien. Det var en mycket bra och intressant provning, med flera spännande viner.

 

Grechetto Colli Martani DOC, Di Fillipo, Umbrien, Italien, 70392.

Druva: Grechetto. Årgång: 2010. Pris: 148 kr.

Jordmån: Ler- och kalkblandad jord. Alkoholhalt: 13,0 %. Tillverkning: Jäsning vid 18o C. Lagring: Ståltankar. Ekologiskt odlat.

Utseende/färg: Gyllengul.

Doft: Blommig, nästan parfymerad doft, med lite gröna äpplen i bakgrunden.

Smak: Rund, lite bärig smak med ganska mycket beska i slutet. Något obalanserad. Inget favoritvin.

 

Montefalco Rosso, Arnoldo Caprai, Montefalco, Umbrien, Italien, 95263.

Druva: 70 % sangiovese, 15 % merlot, 15 % sagrantino. Årgång 2010. Pris: 119,00 kr.

Jordmån: Kalkrik lerjord med inslag av sand och krita. Alkoholhalt: 14,0 %. Tillverkning: Jäsning och skalmaceration i 10-15 dagar, med överpumpning av skalmassan två gånger om dagen. Lagring: Ett år på en kombination av 70 % stora slovenska ekfat och 30 % på franska

barriquer.

Utseende/färg: Ljusröd, ganska otät färg

Doft: Ganska ”enkel” doft med mycket röda bär, lite parfymerat, ganska kryddigt med lite salvia.

Smak: Något ”blaskig” i jämförelse med de andra vinerna, Mycket röda bär, hårda tanniner, men över lag ett trevligt vin. Upplevde det som ett matvänligt vin som nog skulle passa bra till pastarätter.

 

Tenuta Castelbuono, Sagrantino di Montefalco, Umbrien, Italien.

Druva: Sagrantino. Årgång: 2005. Pris: 187 kr. Alkoholhalt: 13,5.

Utseende/färg: Mörkt blårött vin.

Doft: En rik doft med mycket blåa bär, mognadsdofter av läder och stall.

Smak: Lång fruktig smak med toner av lakrits och tjära. Stenhårda tanniner. Ett gott och tufft vin, som går att njuta nu, men som nog klarar att lagras flera år till. Provningens bästa vin enligt mig, dock i hård konkurens med australiensaren.

 

Collepiano Sagrantino di Montefalco, Arnoldo Caprai, Montefalco, Umbrien, Italien, 99098.

Druva: Sagrantino. Årgång: 2007. Pris: 249 kr. Alkoholhalt: 14,5 %. Jordmån: Lera och kalksten.

Utseende/färg: Mörk, blåröd färg.

Doft: Blommig, varm tät doft, med varma russin, inslag av blå plommon och örtkryddor (salvia och lavendel tror jag att jag kunde identifiera). Lite lakrits i slutet.

Smak: Stram, balanserad smak med hårda tanniner. Russin och plommon, och i eftersmaken en viss rökighet.
Under provningen tyckte jag mig också känna en kryddig doft av eukalyptus, och trodde att detta var det australiensiska vinet. I efterhand lite besviken på vinet. Kanske för ungt att dricka?

 

 

Chalmers Sagrantino, Chalmers Wines, Murray Darling, New South Wales. Australien.

Druva: Sagrantino. Årgång: 2005. Pris: 200 kr. Alkoholhalt: 14,5 %.

Tillverkning: Jäsning sker i öppna fermentorer. Ingen jäst tillsatt. Jäsning under ca 20 dagar. Därefter pressning och tappning på franska barriquer, 75 % gamla och 25 % nya. Den malolactiska jäsningen är naturlig. Buteljering utan klarning och med ingen eller liten filtrering. Lagring på flaska i tolv månader.

Utseende/färg: Något ljusare röd, mycket tät, med tegeltoner i kanterna.

Doft: Mogen doft med stall, tryffel och mycket blåa bär och frukter.

Smak: Balanserad med blå frukt (mörka plommon och körsbär), lite örtkryddor (rosmarin), och mognadssmaker. Tydliga, men relativt mjuka tanniner. Mycket gott vin, och det som kändes mest drickmoget av de tre Sagrantinovinerna.

 

 

Montefalco Sagrantino Passito DOCG, Arnoldo Caprai, Montefalco, Umbrien, Italien.

Druva: Sagrantino. Årgång: 2007. Pris: 350,00 kr (375 ml). Alkoholhalt: 15,0 %.

Tillverkning: Druvorna läggs ut på mattor och torkar under minst 2 månader

Lagring: 15 månader på barriquer av fransk ek och minst 12 månader på flaska.
Utseende/färg: Mörkt röd färg.
Doft: Sötaktig doft med russin, bittermandel, lite kemisk doft typ aceton och tobak.
Smak: Söt, ganska frisk smak med lite tanniner. Ett bra vin, men inte riktigt min typ.




Vinprovning 130408. Munskänkarna Göteborg.

 

En provning av ett urval viner från aprils småpartier kompletterade med några viner från marsnyheterna. Först ut var två vita viner, ett från Piemonte på druvan Arneis och ett ”blandvin” på fem olika, inhemska druvor från Duorodalen i Portugal.

 

Langhe Arneis Bricco Cappelina, 2011. Italien, Piemonte. Nr 99147. 129:-
Druva: Arneis. 12,5%.
Doft: Ganska behaglig doft med mycket päron och örter, lite parfymerat (jasmine?).
Smak: Fruktigt vin med päron, lite gula äpplen, örter och i slutet ganka mycke citrus. Bra syra. Ett trevligt vitt vin.

 

Morgadio da Calçada Branco. Portugal, Douro. Nr 99291. 129:-
Druvor: Codega, Rabigato, Vioshino, Arinto och Malvasia fina. Lokala druvor, i stort sätt okända för mig. Spännande.
Doft: Fruktig, ekig doft med smör, vanilj, gula frukter och lite persika.
Smak: Gula frukter, persika, smör och vanilj. Lite ”sliskig” på något sätt. Lång eftersmak. Jag hade hoppats på att druvorna hade fått ge mer karaktär, nu dominerade eken med smör och vanilj alldeles för mycket. Lite besviken faktiskt.

 

Nästa viner var två Pinot Noir från nya världen, ett från USA och ett från Nya Zeeland.

 

Delina 300 Pinot Noir, 2011. USA, Oregon, Willamette Vally. Nr 6278. 99:-  (Nyhet i mars)
Druva: Pino Noir. 12%.
Doft: Domineras helt av jordgubbar. Känns väldigt enkelt i doften.
Smak: Jordgubbe, men också lite sötaktig choklad. Ganska schysst eftersmak. Ett ganska trevligt sommarvin, men lite för mycket saft för att passa mig.

 

Rapaura Pinot Noir Stoneleigh, 2011. Nya Zeeland, Marlborough. Nr 95424. 169:-
Druva: Pinot Noir. 14%.
Doft: Komplex doft med fat, solvarma hallon, röda syrliga vinbär och ingefära.
Smak: Oj! Frukt, lite hallon, röda vinbär, jordgubbar, ganska kryddigt, och med lång, nästan pepprig eftersmak. Ett komplext sommar vin som kan drickas till grillad fisk, fågel och lätta kötträttar, men som utan problem kan drickas utan mat. Bra vin

.

Efter Pinot Noir-vinerna provades två Cabernetviner, också dessa från nya världen. Men denna gången mellan Sydafrika och Argentina.

 

Helderberg Cabernet Sauvignon, 2011. Sydafrika, Stellenbosch. Nr 2039. 89:- (Nyhet i mars)
Druva: Cab. S. 14,5%.
Doft: Tunn men ändå ganska fruktig doft med lite fattoner, svarta vinbär, frukttablett och lite oväntade cedertoner.
Smak: Enkel, lite ung, ganska hård smak av fat, svarta vinbär och örter. Den sedvanliga sydafrikanska rökigheten var ganska markant i början, men övergår efter ett tag i en ganska behaglig tobakssmak. Tanninrikt. Inget favoritvin, men lite oväntat på något sätt.

 

Soluna Premium Cabernet, 2011. Argentina, Mendoza. Nr 2092. 119:- (Nyhet i mars)
Druvor: Cab. S. 85% och Malbec 15%. 14% alkohol.
Doft: Kraftig, men enkel doft med fat, svarta vinbär och mynta. Anar lite fler, svåridentifierbara dofter i bakgrunden, kanske örter. Efter ett tag i glaset kommer även en del murriga, bruna dofter typ kaffe.
Smak: Ung, väldigt fruktig smak med svarta vinbär, söt? choklad och örter. Lång eftersmak. Ganska tuffa tanniner, dock utan att störa. Ganska gott vin, men känns lite enkelt för sitt pris.

 

Som avslutning provades tre italienska viner i olika prisklasser.

 

Dolcetto d’Alba Rochettevino, 2011. Italien, Piemonte. Nr 99136. 129:-
Druva: Dolcetto. 13,5%.
Doft: Riktigt läcker doft med mörka bär, viol och lakrits Efter en stund även körsbär.
Smak: Riktigt god. Blåa bär, viol och lakrits. Kanske lite mycket hårda tanniner. Mår nog bra att lagras ett tag, men inte för längre. Ett vin som jag gärna provar igen.

 

Barbera d’Alba Ciabot della Luna, 2010. Italien, Piemonte. Nr 99137. 175:-
Druva: Barbera. 13,5%.
Doft: Lite sluten doft dominerad av körsbär och lagerbad. Försöker få fram mer doft genom att snurra glaset, men det kommer inget. Först efter ca 45 minuter, efter maten, börjar jag ana lite röda körsbär.
Smak: God men svag smak med fat, körsbär och örter. Bra tanniner. Tyvärr vill vinet inte ”trycka till” riktigt. Blir inte riktigt klok på det. För ungt?

 

San Leonardo, 2006. Italien, Tentino. Nr 95379. 399:-
Druvor: Cab. S. 60%, Cab. Fr. 30% och Merlot 10%. Alkohol: 13,5%.
Vinet har en vacker röd färg med lite tegelgult i kanten.
Doft: Kraftig, komplex, något pepprig doft med svarta vinbär, fat, körsbär, och efter ett tag lite svaga mognadstoner med lite läder och löv. Härlig doft, tankarna rör sig mot Bordeaux med lite extra körsbär.
Smak: God smak, utvecklad fruktig, med mycket läder, lite fat och lite pepprig eftersmak. Mycket tanniner. Smaken stämmer inte riktigt med doften, vilket är en liten besvikelse (väldigt liten). Tror vinet skulle smaka underbart ihop med en pastarätt med örtkryddad lammfärs och mycket hyvlad god ost på toppen. Kan nog utvecklas ytterligare 5-10 år. Ett kanonvin, men smakar det så kostar det.

 

 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En flaska Orpale, kaviar och ostron.
Kan det bli så mycket bättre?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Comte Audoin de Dampierre Grand Vintage 2002.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tomtevin från Italien.

 

 


Den söta Auslesen gör att man längtar extra
mycket till våren.