Även om det odlas och tillverkas vin på flera ställen i Paris, så finns endast en riktig vingård inom staden, Clos Montmartre i stadsdelen med samma namn. Vingården anlades 1934 på norrsluttningen av kullen där Montmartre är beläget. I vingården växer knappt 1800 vinstockar, och på ändarna av varje vinrad är blommor planterade. Det lär finna hela 27 olika druvsorter, men de flesta stockarna är gamay, samma druva som man gör Beaujolais av.
Totala skörden brukar bli mellan 1200 och 1500 kilo druvor, och ca 750 – 900 liter vin, vilket säljs i halvlitersbuteljer, ca 1500 – 1800 per år. Priset för en flaska ska enligt en uppgift varit 40 € år 2009, medan andra nämner ett pris motsvarande 1500 svenska kronor. Vinet lär vara ganska dåligt, men all vinst går till Montmartres sociala och kulturella verksamhet, så det kan kanske ändå vara värt sina kronor.
Jag har inte hittat någon beskrivning av hur vinet smakar, mer än att det ska vara dåligt, eller till och med odrickbart. Men vinmakaren på Clos Montmartre har i en tidningsartikel sagt att detta vin ska drickas svalt, 14 till 15 grader, antingen som apértif kring grillen, eller för att komplettera en middag med mörkt fågelkött som anka eller pärlhöna, eller kanske till en nötstek.
Den första söndagen i oktober har man varje år en skördefest. Men då är druvorna sedan länge plockade. Men det är under denna fest man säljer föregående års vin. Skördefesten pågår under ett par dagar och innehåller bland annat en mat- och vinmässa, konserter, utställningar, karnevalståg, samt ett romantiskt ickebröllop: En ”Vi-ska-inte-gifta-oss”-ceremonin för par som offentligt vill förklara sig förlovade men inte planerar att gifta sig.
Alldeles utanför vingården ligger den berömda krogen Au
Lapin Agile, Den viga kaninen, en festlokal för bohemerna i slutet av 1800-talet. Kabarélokalen Lapin Agile var även Picassos stamhak. Numera är det kabaré varje kväll med chansons och poesi. Alldeles utanför vingården ligger den berömda krogen Au Lapin Agile, Den viga kaninen, en festlokal för bohemerna i slutet av 1800-talet. Kabarélokalen Lapin Agile var även Picassos stamhak. Numera är det kabaré varje kväll med chansons och poesi.
