Läs i en vinbok eller slå på nätet, så får du veta att det finns tre druvor i Champagne, de blå Pinot Noir och Pinot Meurier, samt den gröna Chardonnay. Detta stämmer så till vida att över 99,9 procent av vinrankorna i Champagne utgörs av dessa druvor. Men det är inte sant att dessa är de enda tillåtna druvorna i distriktet. Faktum är att ytterligare sju druvor är tillåtna. Generellt har det varit nyplanteringsförbud för dessa sedan 1952, men de som finns får fortfarande användas. På senare år har intresset för champagne historiska druvor ökat. Och fast de glömda tillsammans bara utgör 0,02 procent av druvorna i distriktet, tillverkas det fortfarande champagne på dessa. Med den nya medvetenheten om den biologiska mångfalden och betydelsen av olika arter, kan man kanske hoppas på att dessa druvor kan få en chans att överleva. Det lär ha skett nyplantering av tre av druvorna så sent som 1989 och 1990. Något som säkert uppskattas av alla champagneälskare, som då skulle få ett mer varierande utbud att välj på.
De tre stora druvorna
Chardonnay
Grön druva, vilken skildes ut från Pinot Blanc år 1895, och är således släkt med Pinot Noir. I äldre litteratur har jag t.o.m. sett namnet Pinot Chardonnay. I Champagne utgör Chardonnay 26 procent av druvorna. Druvan är enkel att odla, anpassar sig lätt till olika klimat, är utmärkt att blanda med andra druvor och passar förträffligt för ekfatslagring. Chardonnay har därför blivit en av de vanligaste druvorna i torra, vita viner.
Chardonnay är i sig själv inte särskilt doft eller smakrikt. Som unga viner har de ofta en doft av gröna äpplen, och med mognad mer päron och citrus. Doften och smaken av vanilj och smörkola som ofta förknippas med Chardonnay kommer av ekfatslagring. I Chablis svala klimat, där de bästa Chardonnayvinerna görs, blir vinerna mycket friska och med toner av omogna äpplen, citrus och mineral. Chablisvinerna är oftast inte fatlagrade.
Pinot Noir
Blå druva, 36 procent i Champagne, men är också den viktigaste druvan i röda bourgogneviner. Rätt hanterad ger druvan några av de bästa vinerna i världen. Pinot Noir ger lätt mutationer, vilket innebär att ett sort antal olika kloner existerar, och alla Pinotdruvor har sitt ursprung från denna druva.
Pinot Noir ger ofta ganska ljusa viner med låg strävhet och ofta med en viss saftkaraktär i smaken.Karaktären varierar i övrigt med jordmånen och klimatet; lättare viner har ofta aromer av jordgubbar, hallon eller smultron, medan kraftigare viner har doft av körsbär, och viner odlade i varmt klimat kan ha aromer av björnbär med dragning åt viss syltighet. Med mognaden kommer toner av svamp och multna löv.
Pinot Meunier
Blå duva, 38 procent i Champagen, är en Pinot Noir-släkting som är mest känd som en av de tre stora champagne-druvorna. Står oftast för fruktsmaken i champagne. Munier betyder mjölnare. Förekommer i Tyskland under namnen Schwarzriesling eller Müllerrebe ("mjölnar-druva").
De okända druvorna
Arbanne / Arbane
Grön druva. Arbanne är i dag en mycket ovanlig druvsort, som bara odlas på ca 1 ha i Champagne. Förr lär den ha varit betydligt vanligare.
Vinerna lär bli ljust gula och ha en sötblommig doft med inslag av tropisk frukt, citrus och vanilj, men även kastanj och banan(?). Inga typiska champagnetoner som bröd och jäst, och ganska lite syra.
Petit Meslier
Grön druva. Odlas på 20 ha i hela Frankrike. Druvan finns också i Australien där en liten mängd planterades på 1980-talet.
Av druvan blir det krispiga viner med en doft av gröna äpplen. Druvan ska ha förmågan att behålla en hög fruktsyrenivå även under varma år, vilket bör vara en uppskattad egenskap för champagnetillverkaren.
Fromenteau (et l'Enfumé manquaient) / Pinot Gris
Grön druva, som skiftar från färgerna gråblå till brunrosa (gris - grå). Är en mutation från Pinot Noir. Även om druvan är ovanlig i Champagne, så odlas den på flera platser i Europa och trivs bäst i lite svalare klimat. Druvan anses som tämligen lättodlad. Av Pinot gris gör man oftast torra vita viner, men eftersom den har lätt för att botrytiseras (ädelrötas) är man i franska Alsace förtjust i söta pinot grisviner av typen vendange tardive eller den ännu sötare sélection de grains nobles.
I smaken är vinerna relativt fylliga och kryddiga. Doften är ofta aromatisk med toner av äpple, tropisk frukt och honung. Av mig ansedd som en av de mest underskattade druvorna, och lite av en favorit.
I Tyskland kallas druvan ruländer eller grauburgunder. I Italien heter druvan pinot grigi.
Pinot Blanc / Pinot Vrai
Grön druva, mutation från Pinot Gris, som odlas på många håll i världen. I Frankrike är den vanligast i Alsace, och står för större delen av det mousserande Cremant d´Alsace. Men den förekommer även i vanliga alsaceviner, ofta tillsammans med andra druvor.
Smaken är rund med viss kryddighet och druvan har en neutral karaktär och relativt hög fruktsyra, vilket gör att den passar utmärkt för mousserande viner.
I Tyskland druvan Weissburgunder och i Italien heter den Pinot bianco. I Alsace betyder beteckningen ”Pinot Blanc” inte nödvändigtvis att vinet enbart är gjort på denna druvsort, eftersom även den besläktade auxerrois får ingå under samma namn.
Pinot de Juillet
Blå druva. Pinot de Juillet är namnet i Champagne för druvan Pinot Noir Précoce. Druvan är en gammal mutation av Pinot Noir, men med mindre druvor än denna. Druvan är ganska ovanlig, men finns i bland annat Bourgogne. Den odlas också i Tyskland, där den finns på drygt 250 ha, främst i distriktet Ahr, och kallas där Frühburgunder. Sitt tyska namn har druvan fått sitt av att den mognar tidig (früh på tyska), i jämförelse med Pinot Noir.
Pinot Rosé
Om denna druva vet jag inget, men namnet tyder på att det är en ljus variant av Pinot Noir, kanske något mörkare än Pinot Gris. Har stött på namnet Spätburgunder Rosé i Ahr, se nedan, men är inte säker på att det är samma druva.
Gamay
Vinstockarna med Gamay som fanns i Champagne skulle enligt en lag dras upp innan 1942, men på grund av kriget var de tillåtna ända till 1962. Andra uppgifter säger att druvan förbjöds 1952. Enligt overifierade uppgifter är den fortfarande tillåten att odla i Champagne, under förutsättning att vinstockarna är planterade före 1948, samt att vinbonden som odlar dem är över 95 år. Troligen finns inga Gamaydruvor kvar i Champagne.
Champagne på ovanliga druvor
Moutard-Diligen
Moutard-Diligen gör en druvren Champagne på Arbane-druvan. Champagnen heter Cépage Arbane Vielles Vignes och är årgångsbetecknad. Vieilles Vignes (from the Arbane grape) Millésime 2005.
De har även en blandchampagne med de sex druvorna Arbane, Petit Meslier, Pinot Blanc, Chardonnay, Pinot Noir och Pinot Meunier. Cuvée 6 cépages Millésime 2004.
Aurbry
Champagnehuset Aubry ska ha nuplanterat Arbanne, Petit meslier, Fromenteau åren 1989 och 1990, vilka fick sina första skördar 1993 (gröna) och 1994 (blå).
De har ett blandvin med druvorna Pinot gris (Fromenteau), Petit Meslier, Arbanne, Chardonnay, Pinot blanc, Pinot noir och Pinot Meunier. LE NOMBRE D’OR, Millésimé, Version intégrale.
De gör även en blandchampagne på bara gröna druvor: Chardonnay, 40%, Arbanne
30% et Petit Meslier 30%. LE NOMBRE D’OR, Millésimé, Version SABLE, BLANC DES BLANCS
Laherte Frères
Laherte Frères (Aurélien Laherte) odlar flera av de glömda druvorna och gör ett blandvin på sju druvor som innehåller Chardonnay 18%, Pinot Noir 14%, Pinot Meunier 18%, Arbanne 8%, Petit Meslier 15%, Pinot Blanc 17% och Fromenteau 10%. Vinet heter Les 7.
Mousserande viner på Champagnes glömda druvor
Irvine
Irvine i Eden Valley är den enda australiska producenten som gör mousserande min på druvan Petit Meslier. De planterade druvstockarna 1992 och deras endruvevin på Petit Mevlier är Irvine MV Meslier Brut.
Alsace
I Alsace görs en stor mängd mousserande viner,Crémant d’Alsace. Crémant d’Alsace görs mestadels av Pinot Blanc, men även Pinot Gris, Pinot Noir, Riesling eller Chardonnay. Dessa druvsorter skördas mestadels tidigt under vinskörden, vilket ger en hög fruktsyra.
Ahr
I Ahr odlas ganska mycket Frühburgunder (Pinot de Juillet), men vad jag vet görs det bara stilla röda viner på druvan. Dessa är något mjukare och rundare än viner på Spätburgunder (Pinot Noir). Det finns sekt på Spätburgunder, och det är inte otänkbart att någon har experimenterat med att göra sekt på Frühburgunder.
Däremot finns det en sekt gjord på Spätburgunder Rosé, vilket översatt blir Pinot Rosé. Vinet är från weingut Deutzenhof.Saumon de l'Ahr-Rosé-Sekt, 2008 Saumon de l'Ahr-Rosé-SektPinot Rosé, brutTraditionelle Flaschengärung.
